Jag är en kvinna i mina bästa år som rider så mycket jag kan och hinner. Just nu har vi två hästar i familjen. Ett eget uppfött halvblod som heter Turbo Cartoon och som är född 4 april 2010 av mamma Flowerhills Tara. Tara är en irländsk sporthäst född 1999 som vi ägde i nästan 8 år men som vi sålde nu i mars till en glad Marie i Karlstad.
Sen har vi Einar, en valack efter Cardento, 10 år, hopphäst men också väldigt duktig och fin i dressyr.
Vi är min dotter Jessica och jag och till viss del maken-finansiären.:-)
Efter en lång skön dag i hagen med Turbo emellanåt jagandes fåren... så kom Eva och Ebba och skulle hämta in oss...trodde jag. Men nehej, de stannade vid släpet igen... Jag gick in, förstod ju vad som förväntades, men Turbo stod och tvekade och larvade sig igen... när då Ebba band mig och gick ut för att putta på honom, då fick jag nog och gick ut också! Grimman gick sönder och jag trampade ner bredvid rampen och AJAJAJAJ! fick såå ont i vä bakben så jag stod på tre ben och kände mig väldigt olycklig! Det gjorde inte så ont att gå , men sved och blödde. Jag hade visst skrapat mig på kanten av rampen och på den lilla bit av handtagsdelen som står ut på sidan... Jag fick gå in och äta mellis men Turbo behöll de på utsidan. jag vet inte riktigt vad de gjorde, men det klickade och knäppte hela tiden...
Turbos högra framhov som de är tveksamma om...
Höger fram...
Vänster fram
Vänster bak
Höger bak
När de var färdiga med Turbo fick jag komma ut och Eva tvättade av mitt ben och sen fick jag ett bandage som hette duga. Det var en hel del rispor av rampkanten men inte så djupa...
Suckade gjorde vi allihop och ngn mer lastträning blev det inte.
Efter frukosten idag som Eva serverade så var jag lite ivrig att gå ut i sköna hagen. Men först skulle vi visst lära lillen gå in i släpet... Jag fick gå ut och in några gånger för att visa honom hur man gör och att det inte är farligt, men han var väldigt tveksam! Jag stod inne i vagnen och ropade på honom tillsammans med Ebba, Eva höll Turbo i grimskaftet och Pernilla kom och tryckte på honom bakifrån... efter en halv timme hade de med lock och pock och genom att lyfta hans framhovar uppför rampen och putta på bak... så var han inne! Glatt kom han in och pussades och åt lite hö, då såg han mäkta stolt ut och jag också!
De stängde dock inte dörren om oss idag utan efter en stund gick vi ut igen och ner till hagen. Skönt! :-)
I torsdags morse kom Eva ut ganska tidigt och sen kom även Ann, hovslagaren. Turbo skulle få pedikyr! Men Ann blev visst lite bekymrad över han högra framhov som han inte trampar ner ordentligt med utan står på tå med. Turbo var ganska duktig förstod jag. Han sparkade en del med bakbenen men Ann kunde fila ner hans små hovar ungefär tillräckligt. Dock ledde allt detta till att vi idag, lördag, plötsligt skulle in i släpet. Jag gick in som vanligt, det fanns ju hö därinne!Men Turbo hängde aldrig med. Delvis för att det var för trångt. Eva hade dragit mellanväggen åt sidan men då fick inte Turbo plats. Jag har förstått att de ska börja träna oss på att åka släp för att ev åka till en annan hovslagare som är bra på fölhovar...
Efter släpbesöket gick vi in, men Turbo åkte strax ut igen. Jag käkade upp mitt mellis i lugn och ro, riktigt skönt. Turbo stod bunden utanför i nära en timme. Väldigt lugn och stilla, stod och smågnagde på det mesta men accepterade att han satt fast det var så pass lång tid. Jag hörde att de pratade om att han var väldigt duktig och cool. Dessutom mätte Eva upp honom och kom fram till att han idag vägde 149 kg, 10 veckor gammal/ung... :-)
Jag överhörde idag att Diablos matte hade kompisar på besök som tittade på oss. De undrade om Turbo var ett februari-föl. Nej, början på april: ojojoj! Då blir det en STOR kille! Jag hörde också att Diablo hade en uppvisning i "stor svart häst på bakbenen och springandes och visande upp sig"... jag säger då det... killar, de ska alltid visa upp sig!
Igår när Eva hade mockat så band hon upp både Turbo och mig i stallet. Jag stod ju som jag brukar, det annorlunda var att Turbo accepterade att stå stilla uppbunden helt själv. Han slingrade lite men hon kunde både borsta honom, kratsa alla hovarna och sen putsa på mig och han stod snällt och väntade. Det var ganska coolt! Vi var nog lika förvånade alla tre.
I morse fick vi mat av Charlotte, sen kom Eva och släppte ut oss, men inte var som helst. Ner i en hage med sex ulliga tackor! Men det gick bra, varken Turbo eller fåren brydde sig om varandra så vi betade på varsitt håll och det var itne mkt mer med det.
I lördags när Turbo var precis 8 veckor så gjorde Eva en mätning igen.
