Jag är en kvinna i mina bästa år som rider så mycket jag kan och hinner. Just nu har vi två hästar i familjen. Ett eget uppfött halvblod som heter Turbo Cartoon och som är född 4 april 2010 av mamma Flowerhills Tara. Tara är en irländsk sporthäst född 1999 som vi ägde i nästan 8 år men som vi sålde nu i mars till en glad Marie i Karlstad.
Sen har vi Einar, en valack efter Cardento, 10 år, hopphäst men också väldigt duktig och fin i dressyr.
Vi är min dotter Jessica och jag och till viss del maken-finansiären.:-)
Nu har vi redan varit hemma en vecka igen, tiden rusar! Regnet rasar, det har regnat varje dag och kväll hela veckan så Tara fick stå i fyra dagar. en jetlaggad matte med astma orkade inte rida i regn och rusk. Men i fredagskväll var det uppehåll så vi kunde öva lite på banan. Tara var jättepigg! Det var skönt att märka, jag var lite rädd att hon bara var gravid och trött, men det märktes att hon var jobbsugen. Så hon fick följa med till Högvreten igår och där var det full fart och bra tempo med vajande glada öron och hyfsad form om än tung i handen och gnisslig.
I övrigt har veckan varit en kamp mot klockan, dvs att komma in i rätt tid igen, inte så lätt. Jag hamnade väl hyfsat i onsdags, men Bosse har strulat fram och tillbaka. Jos har spelat in film i veckan. En kortfilm för vårdpersonal om en deppig ung tjejs BUP-besök och inläggning...lite jobbigt, men ett jobb som ger pengar. Dessutom fick hon prova en annan regissör och det var intressant nu när hon vet hur det kan/ska gå till.
Jes har vi inte hört ifrån men hon kom hem igen till Seoul och pluggar nu för fullt samt sliter med sitt amerikavisum. Jacob har varit på blixtvisit idag innan han skulle iväg på hockeymatch, första matchen med nya laget. Får se om han kommer tillbaka ikväll. Jag har vaccinerat halva kontoret mot Svininfluensan också, det gjordes i fredags och gick bra. Vi får väl se i morgon hur många som fick några biverkningar.
Nu har tre intensiva dagar i Tokyo passerat. Igår var Jessica och jag på en sightseeingtour i 3,5 tim på em med Japans roligaste lilla guide. Han var troligen dryga 70, kunde Tokyo på sina fem fingrar och pratade mycket och gärna om allt! Krig, presidenter, hur japaner är och fungerar, men var otroligt kunnig på Japans historia och Tokyos gator och hus. Det var en sällsynt underhållande tur! Vi skrattade hela tiden! :-) Sen blev det en del shopping på UniQlo, japanskt märke med "baskläder", jag tyckte det var kanon, Jes tyckte det var lite väl basic, men hon hittade jeans och ett par skor, jag köpte långärmade t-shirts samt flecce i olika varianter. Bra att ha i stallet och ute på vintern. Sen stress tillbaka till hotellet, men vi missade Yumi och Bosse somnade så vi fick gå ut själva igen och käka samt leta reda på en kaffe som inte kostade 80 kr koppen som på hotellet, till sist efter en lång promenad i stormen hittade vi kaffe för 16 kr koppen. Tyvärr gick vi nästan vilse på väg tillbaka, men vi var inte riktigt ensamma på gatorna... 5 av de 16 000 poliserna och säkerhetsvakterna som omger Obama fanns överallt! på gatorna. TV-team, journalister och så mycket folk! När vi hittade in på hotellet, en konstig bakväg, men ingen frågade oss vad vi gjorde där.... så stod alla nervöst och tittade på klockan och lyssnade i sina headsets och precis när vi kom upp på rummet så fylldes gatan nedanför av säkert 35 bilar i ett följe som svängde in på hotellet. Helt sjuukt!
Idag försökte vi ta en promenad i Imperial park, men där skulle kära Mr O äta lunch så det var återigen kaos, helikoptrar, poliser och nyfikna åskådare... vi förvandlades till såna vi med... och parken fick vi inte gå in i.
Så det blev Ginza, UniQlo, HM, lunch och allmän Tokyofeeling hela eftermiddagen. Jättemysigt! Det märktes att det var lördag! Mycket folk! 36 miljoner i stor Tokyo... Vi tittade också ngn timme på en traditionell Japansk teater. Kul att se, men en deprimerande historia om mord, försäljning av hustru mm.
Nu ska vi sova efter ett glas i baren på hotellet...lugnt och tyst nu...alla amrisar har åkt vidare till Singapore tror jag. Imorgon styr vi kosan hemåt igen.
Har fått lite guidning av Yumi och lärt oss hitta runt närmaste kvarteren och några shopping gator. Bosse jobbar och sliter och vårt hotell kryllar av amerikaner pga att presidenten ska bo här eller precis granne på ett Tokyobesök freda och lördag... livvakter och poliser i varje hörn, så säkert är det! Eller?...
Jessica for iväg till skolan tidigt i morse, hon sov över eftersom vi hade en så fin svit och vi var lite trötta och det blev en sen middag igår. Vi två som var kvar segade på, sov lite till, mejlade lite, tog sen en frukost på stan vi 11-tiden, tog ut lite pengar och gick sen tillbaka till hotellet. Bilhiss Korv med bröd!
Bosse sov en stund till och jag läste. Vid 14-tiden dök Jessica upp igen och vi tog oss så småningom iväg till Seoul Tower, ett utsiktstorn som verkligen visar storleken på Seoul.
Sötnosar!
Snygg utsikt på pissoaren
Efter en sen lunch... kl 16... i tornet så tog vi en taxi tillbaka mot hotellet, Bosse gick in och jobbade och Jes och jag gick ner till Downtown...tillbringade 3,5 timme bland butiker med kläder och skor, gågator med marknadsstånd och en massa neonskyltar samt en väldans massa Koreaner! Men det är ett vackert, smalt och vänligt folk, om än väldigt dåliga på engelska. Nu är det TV-soffa med BBC och lite datoriserande som pågår.
Efter ett någorlunda ömt farväl... :-) till de två unga telningarna hemma så for vi till Arlanda och var där ung exakt en timme innan planet skulle gå. Men vi fick till slut checka in, även om automatincheckningen vägrade utföra tjänsten, den pga detta något irriterade damen i baggagedropdisken erkände till slut att det troligen berodde på att Bosses namn var för kort. Man kan inte heta Bo...dvs bara ha två bokstäver i namnet...
Nåväl, Bo hann köpa snus och Djungelvrål till Jespis och jag hittade Elsas Mode,,,så du vet.
Planet lyfte mot Amsterdam och Schiphoel i princip före utsatt tid, resan gick bra och vi ploppade ner i Amsterdam efter 2,10.
Tre timmars väntan på den flygplatsen. vi drack lite vitt vin, jag köpte en nackkudde och vi växlade till Sydkoreanska Won...till en usel kurs visade det sig sedermera... Sen var vi ombord på nästa kärra. Snudd på en Herkules, inte i storlek, men modernitet. Vi var ca 50 pers som skulle dela på en TVsom var i 14 tum strl och satt högst upp unde taket...vi läste iställlet. Men mat och sevice var bra, vi satt precis vid köket visade det sig så det var lite slamrigt, men vi överlevde. Jag trivdes bra och sov bra med min nackkudde, det var bara ett problem, den hade pyspunka...så efter en timme ung så var den i princip tom...den fick bli kvar på sätet.
Drygt tio tim tog resan, vi var framme 11.45 lokal tid, dvs kvart i fyra svensk tid, så lätt grusiga i ögonen kom vi igenom alla kontroller och köpte bussbiljetter och hittade dessutom den buss som Jessica så förtjänstfullt talat om att vi skulle åka. Det skulle kosta ca 50 kra var istället för taxi som kostade 600 kr. Bussen var jättefin, med TV (större än på planet!) men på koreanska förstås, det enda vi kunde utröna var en del rapporter om svininfluensan, skjutattacken i USA av den galne psykiatrikern och ett program om ryggmärgen.
Hotellet låg en bit in i en typiskt asiatisk gränd, från busshållplatsen räknat, men vi travade igenom den och kom ut på en större gata och där låg ett stort grått och modernt PJ Hotel. Det var fint och vi blev uppgraderade till en svit så vi har typ tre rum och badrum... Nu har vi sovit bort i princip hela em, (till ljudet av pneumatiska borrar, det varkar som om de renoverar grannens badrumm och bilar bort en massa kakel, men är man trött så är man och sover ändå! )Jessica skulle leta sig hit och så ska vi ut och käka när hon kommer. När vi kom var det 15 grader varmt och soldis, nu är kl 18.00 och det är kolmörkt. Känns som om vi borde möta henne så hon inte blir antastad av ngn i gränden i mörkret...
Sötnosar!
Livliga berättelser om livet i Korea
