Jag är en kvinna i mina bästa år som rider så mycket jag kan och hinner. Just nu har vi två hästar i familjen. Ett eget uppfött halvblod som heter Turbo Cartoon och som är född 4 april 2010 av mamma Flowerhills Tara. Tara är en irländsk sporthäst född 1999 som vi ägde i nästan 8 år men som vi sålde nu i mars till en glad Marie i Karlstad.
Sen har vi Einar, en valack efter Cardento, 10 år, hopphäst men också väldigt duktig och fin i dressyr.
Vi är min dotter Jessica och jag och till viss del maken-finansiären.:-)
Förra lördagen när jag var på väg till Högvreten för sista gången så kände jag att; nej, varför ska jag sluta. Jag kan väl fortsätta även om Lotta slutar. Jag tycker ju att det är jättekul, både att rida, lära mig mer, bra motion och så har vi ju så trevligt i gruppen! Jag behöver ju inte ta med mig Tara varje gång och när jag gör det så behöver jag ju inte alltid ha fodring och utsläpp innan. Då blir det ju inte jobbigare än att åka till Haking. Så, jag bestämde mig för att fortsätta!
Imorgon fortsätter jag alltså som vanligt. Jag åker till Högis och rider lektionshäst och sen åker jag ut till Tara och rider lektion för Charlotte på henne. Denna vecka har varit bra med jobb och pyssel samt! Våren har kommit! Idag såg jag de första tussilagona! Det var 13 grader varmt, vårskorna och trenchen på! Underbart! Nu kikar vi på ett program om sönderavlade hundar. Helt sjukt. Så mkt hundar/raser som är helt förstörda av avelhänsyn...Rhodesian Ridgeback, mopsar, pekingeser, bassets mfl. Det är så illa så de tar livet av valpar med fel färg, utan ridgebacks eller hundar som inte kan andas pga för platta nosar och bakåttryckta strupar.
var helgens överraskning för farmor väldigt lyckad! Vi åt på Arctura- den stora termosen ovanför Östersund, vid ÖSK-stugan och skidstadion. En trevlig restaurang med en fantastisk utsikt, god mat. M-O och MQ hade fixat kanon med att bjuda in alla hemliga gäster och bokat allt. Farmor blev väldigt rörd och överraskad. Hon hade inte misstänkt ngt alls! Kul! Innan vi for hem hann vi våldgästa familjen på Lakevägen på en lunch. Tack Ewa! Det var perfekt! Gott och mysigt och roligt att träffa dig och Vivan!
Tara har varit svullen och varm i vänster fram. Men var bättre idag enligt mina stalltjejer, :-)
Fick massage idag. Har ju mellan varven väldigt ont i svanken och ländryggen. Det är lite låst där. Har läst att genom att sitta på en sittboll/pilatesboll så kan man träna upp hela corepaketet, mag och rygg muskler. De blir starkare och man får en bättre sits när man rider. Så, TV-soffan släng dig i väggen! Nu är det sittboll som gäller!
Fredagkväll, sen middag bara Bosse och jag. Jag var först i stallet och tittade till skruttan och gick en promenad. Hon var trött och stel efter hoppträning och fastrullningen i boxen igår.
Snappe var med men var riktigt trevlig. Vi gick först promenaden och när jag sen mockade så var han bara en vanlig hund som nosade runt och var tyst...ingen sån där pipig sak som sist när han var med.
Jacob är på Tegel och firar Victor, 21! Jossan är hos en kompis.
Vi har packat för att åka till svärmor som fyller 75. Blir lite kalas och överraskningar från sönerna med familjer. Tidig revelj imorrn, flyget går 8.35.
Veckan har i övrigt varit bra. Lagom på jobbet. Varit i stallet varje dag utom onsdag när Lotta for dit, tydligen med badmössa på skallen och i all hast mockade...hade glömt ett event hon skulle vara med på... :-)
Nu är det natt...fredag kväll, lite mat och rödvin...Godnatt!
I em drar vi till fjälls med 24 15-åringar i en buss till Säfsen. Jag och fyra andra föräldrar. Vi ska bo på vandrarhem i Fredriksberg och åka skidor i morgon, kanke pulka på söndag och sen hem igen på söndag em.
Ska bli kul att lära känna dem lite grann. Har ju bara koll på fem tjejer i den klassen ung... Hoppas att inte tjatmusklerna kommer att behöva överansträngas...
Igår var det Haking, men jag stod över och Karins dotter Annelie provade att hoppa Tara i stället. Hon hade bara ridit Tara en gång innan! Men det gick riktigt bra! Hon fick lite stopp, men hon satt kvar och Tara såg nöjd och glad ut.
Så långt allt bra, men eftersom lille sonen har smaschat Volvon så fick vi lov att använda deras bil, Karin och Annelies, en liten Renault Scenic Megane. De har kört Tara med den förut...men inte i sånt här väglag. När vi skulle från Molnby så kom vi inte uppför en inte brant men ngt isig backe och sen stod vi där! Vi lastade ur Tara, som tur är så är det ju världens bästa häst att ha att göra med! Annelie vandrade med henne och Karin lade dit grus, kvistar och allt hon kunde hitta och jag försökte få upp ekipaget för backen utan att välta ner allt i diket.
Men, vi höll på i närmare en timme, den stackars bilen skrek och luktade bränt gummi och växellådan skakade. Till slut kom det ut en räddande man ur huset som vi stod mitt framför. De hade stått och tittat på oss bakom gardinen nästan hela tiden, men nu kom han ut. Vi lämnade gladeligen över ratten, vi var ung 2 sek från att ringa bärgare. Efter 10 min trixande så lyckades han faktiskt ta upp alltihop på vägen igen och då fick han köra tills alla uppförsbackar var långt bort! Pust! Tara gick snällt in igen, jag körde hem. Vi lastade ur, nattade alla hästar och så skulle jag parkera släpet....då var det kört igen!!! Men då gav vi upp direkt, kopplade loss där det stod, for hem och lade oss, kl vara närmare halv ett, och så bad jag Mats parkera om med en traktor eller ngt i dag.
Snälla Volvo, bli frisk igen! Jag ska aldrig mer klaga på dig!!!
Eller nåt drabbade Jos sista dagen. Ett riktigt magfar med allt vad det innebär inklusive 40 graders feber på 4 timmar.
Eftersom hemfärden var nära så fick vi tillkalla dr Muhammed med en massa mediciner. Men han visste vad han gjorde så ialla fall magen ordnade till sig så vi kunde åka hem. Dock var fröken något blekare än hon tänkt det vid hemresan, stackarn! Vi klarade oss...jag ända till måndagseftermiddagen hemma. Då satte det fart. Jag tog mig med nöd och näppe hem från stallet, kände att febern var på gång och magen bubblade.... Sen började ett mindre trevligt dygn. 39,5 mellan Iprentabletterna, natten på toa och jaa, jag säger inte mer...
Nu, torsdagkväll är jag i alla fall i form igen. Har tom varit i stallet och ridit en halvtimme. Men skippade Haking. Både för Taras (som i princip stått en vecka) och min skull. Visserligen hade Charlotte lovat att rida, men det här var bättre.
Får se om jag repar mod att åka dit nästa vecka. Men kan vi trimma lite bättre veckan som kommer nu när isen är på väg att smälta och solen tittar fram ibland, då känns det nog ok.
Har jobbat lite hemifrån samt fixat med Jossans skolresa. Nästa fredag far vi till Säfsen med 24 15-åringar, men vi är 5 vuxna så det blir nog jättekul!
Men idag har det varit blåsigt. Idag var en stilla dag(utom i luften då...) vid hotellpoolen, måltider i restaurangen på hotellet små chattandes med kyparna, Elmongy och de andra. Alla flirtar stillsamt med Jossan och vi skojar och skämtar. Det har blivit riktigt familjärt. Maten är sig lik de olika dagarna, men vi har väl kommit fram till ngn sorts lagomkonsumtion med mkt grönsaker, frukt ,kött, lite ris, öl, vin och vatten och en del kaffe...Det är inte lika god mat som i Tunisien, men vi lider alls ingen nöd och det är lätt för Jos att hitta bra mat. Dock är efterrättsbordet rätt omöjligt. Men eftersom Bosse och jag har gått in i en liten deffperiod så är vi inte så heta på det bordet vi heller.
Igår var en rolig dag med Jeepsafari, inkluderande besök i en beduinby med tillhörande mintte och försäljning av diverse skrot, kamelridning! (dromedar egentligen, här i Egypten har alla dromedarer med en puckel, inte kameler) vi red på dessa Öknens skepp i cirka 20-25 min. De var oerhört tåliga djur som vandrade i flock och var ihopbundna med varandra vid sadelknopparna. Deras långa halsar var långt nedanför puckeln och man var glad om de inte skulle få för sig att sticka iväg. Vi travade lite också och det var inte skönt men inte omöjligt att sitta när de lunkade iväg. Vi snorklade bland färgglada fiskar och en väldig massa folk! Jag idkade detta nöje i ca 5 min, klart skeptisk hela tiden, med långa Kalle Anka fötter och huvudet knappt under vattenytan. Men Bo och Jos uppskattade det desto mer och paddlade på därute i säkert 45 min. Sen var i alla fall Jos rätt blå. Vi åt lunch med de övriga i gruppen på mattor på golvet på övervåningen av en restaurang. Vår Jeeps övriga medlemmar var de flesta från västkusten och glada och trevliga och vi hade alla samma åsikt om Friday som var vår lokale guide. En riktigt jobbig typ som vi alla mest gjorde tvärtemot vad han sa. Deturs egen guide var inte så mkt att hänga i julgranen heller. En dam som tagit jobb som guide som ett led i sin 40-årskris som hon sa...Hon var rätt ointresserad av det mesta. Men totalt sett var det en härlig dag. Perfekt väder, annorlunda miljöer och trevliga människor.
Idag har Bo och Jos spelat tennis på fm (då solade jag ) på em så var vi ute sprang allihop. Ca 4 km, ner till stranden och tillbaka, Ner med solen och vinden i ryggen och tillbaka med uppförsbacke, motvind och motljus... men det gick också. efter en snabbdusch gick Jos och jag på 45 min helkroppsmassage. Det var avslappnande och skönt.
Nu har vi ätit, fikat, spelat Yatzy och kollat lite mejl. Idag har internet på rummet varit värdelöst. Kan ha berott på blåsten. En dag kvar. Hoppas det blåser mindre i morrn så vi kan åka till en strand utan att frysa ihjäl.
Efter en lång dag ute i snö och kyla, åtminstone is och kyla i lördags s¨satte vi oss i bilen vid midnatt, Bosse, Jos och jag för att åka till Landvetter och ta 07.00 planet till Sharm el Sheikh. Härligt! Men Bo hade sovit lite på dagen så han fixade det galant, jag hade inte sovit ngt och väglaget var hemskt. Snöade och var plogbilar och saltbilar ute överallt. Men fram kom vi och till Egypten for vi. Här är just idag inte strålande väder. Förmiddagen sov vi bort. Allihop sov vi från 11-11! Rekord! för mig i alla fall på många år. Så nu har Jossan och jag haft en timme vid poolkanten, vi har ätit lunchbuffé...som var närmast exakt som kvällens...så vi lär nog vara rätt trötta på denna mat efter en vecka. :-)
Nu ska vi snart ta en promenad och se var vi bor egentligen. Det är ett lustigt land med öken, berg och här och var ordnade små oaser där det ligger hotell. Och alla bilar tutat konstant! Promenera ska man inte göra enligt dem...
Tara blir omhändertagen av Lotta, Karin och Charlotte. Tack för det! Har hört att det kommint ännu mer snö, Trist, då blir det ännu svårare att rida nu då om hon får styltor också... Lotta och jag var och tittade på ett annat stall i lördags, men vi står kvar i alla fall. Det var gulligt och fint, dock lite väl litet och även om det fanns ridhus inom skrittavstånd så ...nej, det är nog bättre att stå kvar. Det var långt att åka dit, men ingick helskötsel så det var ju kanon.
Snaps är Linköping och Jacob sover väl idag efter att ha genomfört Vasaloppet, Öppet spår igår. Enligt infon å nätet var det snökaos hela loppet. Föll 20 cm underdagen! Strongt av er att greja det! Jacob och Henke!
Helt plötsligt sattes livet, åtminstone en stor del av det på sin spets. Hästen, ska hon vara kvar eller inte? Helt plötsligt är jag ensam om henne, helt plötsligt måste jag bestämma om jag vill fortsätta med detta. Helt plötsligt är vi inte tre, helt plötsligt är jag ensam...
Tankarna mal, plus och minus, orka eller inte, vilja eller inte. Vilja hur mycket? Lotta bara sa upp sig, ja inte plötsligt och abrupt, men på ganska snar sikt. Och nu är hon dessutom okontaktbar?!
Jessica sa det kvittar...jag åker snart bort, gör vad du vill, jag kan köpa en annan häst när jag har tid och råd....
än en fullkomligt tokpipande hund i stallet i 1,5 timme... Först hittade han inte katten, sen hittade han...4 snygga tikar...men de var på fel sida väggen! De satt ju inne hos fåren och här var han på hästsidan! Hur fel kan det bli? Men om jag sitter här tätt tryckt intill väggen i Taras box och piper gällt och högljutt hela tiden då måste väl matte fatta att jag måste få gå in och flirta?!?!
Men matte fattar inget, hästarna och hon knyter ihop sina öron och väser tyyyysssttt.... men jag hör inget....
Tara kickade halvt ner väggen in till Noppe, den murade...men inte pga hundpip utan pga att den där matte borstade med en rund piggborste och rev bort en massa päls som satt så löst så den singlade runt i hela stallet... Men sååå skönt det var att gå in i boxen sen och rulla sig i all den nya halmen och sen bara njuta av allt plock och pill som hade stoppats in i madrassen!
Minus 4, kolsvart och is och hemma från jobbet kl 19, då blir det inte mycket mer än mock och borst och pyssel i stallet.
Sen väl hemkommen letade vi hysteriskt efter en resa till Egypten på sportlovet, men nu var de som bortblåsta allihop! Trots att det i helgen fanns hur många som helst! Hur går sånt till?
från mitt uppdrag som sekreterare i Cint. I 10 år har jag skrivit i stort sett varje protokoll...men det har blivit för stort och för engelskt så nu drar jag mig tillbaka med flaggan i topp! Nu får yngre förmågor med utbildning ta över och skriva på engelska om en massa ekonomiska spörsmål världen över. Jag menar...med kontor i 7 länder är det en del world wide!
Idag blev jag vederbörligt avtackad med blommor och fint vin :-) tack älskling...du vågade väl inte annat....:-)
Det är nog första gången jag är här...kan inte påminna mig om att jag varit här tidigare i alla fall. Det är stort, ganska öde och kalt. Stora hus, öde torg och mycket sten. Kan ju bero på att det är i februari så inget grönskar... :-)
Vi bor alldeles vid Alexanderplatz. Ett 20-våningars hotell där vi har badrummet mitt i rummet...lite udda...
Ikväll är det två mottagningar med Svenska filminstitutet och kategorin Generation barn-ungdom. Då ska vi mingla och vara särskilt söta mot jurymedlemmarna... så Jos och Mika får charma ordentligt!
Tänk vad nära det är till allt. 1 tim och 20 min, plupp ner i Berlin...och idag öppnar Cint kontor här också. Men det var visst inte riktigt klart med kontrakt och nyckel än så...jag får gå dit och hälsa på på torsdag när vi har en fri dag.
I morgon natt blir det tåget upp till Åre med Leffegänget. Lagom mycket skidor, god mat och vin, mycket dans och skratt ser jag framemot! För att inte glömma bastun och ölen :-)
Under tiden ska lillfröken grillas i Morgonsoffan, om hon blir frisk vill säga. Just nu har hon 40 graders feber och det låter inte så medialt. På måndag är den stora Galapremiären av Filmen! Jag har köpt klänning, jättefin! Men tyvärr hittade vi ingen till Jos.
I början/mitten av februari ska filmen till Filmfestivalen i Berlin. Då ska Jos och Mika med och vi mammor får också åka med. Spännande! Så börjar Haking igen, men jag kan inte vara med första gången nu på torsdag, eventuellt tar Charlotte henne till träningen, Det kan bli spännande! Jag skulle vilja se :-)
Först ska klapparna tänkas ut, sen ska de köpas och så slås in, för att till slut delas ut och öppnas.
Vi börjar hemma med inslagningen, julgransklädning och lite avkopplande spelande.
Sen for vi norrut till släkten!
Fortsatt julpyssel
Så var det stora middagen med efterföljande tomte!
Så klev han då till slut in genom dörren, han kom pulsande genom vinternatten med skägget fladdrande i vinden. Alla barnen stod på tå och ville tomten hälsa på.
Hundarna fick också paket, och alla satt och undrade hur mycket kan det få bli på en och samma plats?!
Pojkkusinerna Tomteassistenter
Vad fick du nu?
Tack för en härlig julafton kära svåger och svägerska! Det var gott och mysigt som alltid!
Tack för alla fina paket och alla glada skratt och allt ,min familj och ni alla!
Hoppträning igår! Det var nog första gången som jag kände att jag faktiskt var på hoppträning också och inte bara markarbete!!! Vi tog oss över flera hinder på 80-90 cm utan att stanna eller dö!! Det var kontroll och lagom fart. Hur kul kan det bli!?!?! Dessutom otroligt nyttiga övningar med en massa tempoväxlingar och trixiga svängar. Haking är så duktig!
I övrigt var gårdagen en disaster på bilfronten! Bilar som inte startar, går igenom besiktningen i kombination med insläpp istallet och körning till hoppträning...det är inte bra. Men med hjälp av vår fantastiska lilla bilverkstad så löste sig allt till det bästa! Tack så mycket Sönners för lånet av bilen och att ni skyndade er så mkt! Tur att ni är häst och djurgalningar ni också. :-)
Har just varit på Globen Horse Show och sett Matte Bygglov Karlsson ta hem kändishoppningen efter att ha ridit totalt i sitt liv i TVÅ månader och sen gå in i GLOBEN och rida en bana samt omhoppning på grym rid och med full kontroll. Även om det "bara" var 80 cm så vet ju jag att 80 cm kan kännas hur högt som helst! Imponerande! Sen var det de här galna Horse Ballspelarna som hängde mer under och runt sina hästar än satt på dem och bara växlade mellan stillastående och full galopp. Och inte minst var det de amerikanska Cowgirl tjejerna som bokstavligt talat hade fötterna upp och huvet ner. Helt otroliga i balansen hur som helst i och ur sadlarna...
I morgon Tara. Då blir det skritt och galopp i varannat steg. Knut på tygeln och kontroll med benen!!!!
Hur svårt kan det va?!?
I övrigt en hästdag i går på dagen med Högvreten och allt morgonpyssel på fm och sen avslutning med glögg och urgoda bullar i stallet Mysigt! På kvällskvisten var vi på middag hos Lisbeth och Peter. Jättegott, mysigt och trevligt! Plus en del små klurigheter som Fredrik bjöd på. :-)
Skönt är att Lotta är på väg upp igen...Jossan är ledig morgon och på ngt sätt ska lyckas fylla 15!!! på onsdag! Hur har DET gått till? Min bebis!
Veckan som kommer blir en bilvecka med diverse verkstadsbesök, Troligen Haking på torsdag, eller massage för Taris, det beror på...Födelsedagsmiddag både onsdag och fredag.
Högvreten igen och sen lite julbrunch och glögg på söndag. Mycket mys trots mörkret!
Pipig men ändock en mysvovve
Godmorgon sa Tara!
