Jag är en kvinna i mina bästa år som rider så mycket jag kan och hinner. Just nu har vi två hästar i familjen. Ett eget uppfött halvblod som heter Turbo Cartoon och som är född 4 april 2010 av mamma Flowerhills Tara. Tara är en irländsk sporthäst född 1999 som vi ägde i nästan 8 år men som vi sålde nu i mars till en glad Marie i Karlstad.
Sen har vi Einar, en valack efter Cardento, 10 år, hopphäst men också väldigt duktig och fin i dressyr.
Vi är min dotter Jessica och jag och till viss del maken-finansiären.:-)
Så även jag! Det var länge sen jag sprang och/eller gjorde ngt annat än promenerade och red. Men nu har låren fått arbeta två kvällar denna vecka. Även armarna har fått sig några duvningar i att i alla fall få lyfta hela mig. Det är inte lite det! Känns som en väldigt lugn vecka. Trots att vi var iväg med Tara i tisdags och körde till ett ridhus så Lotta red lektion. Men hon är ju smidig att lasta och göra allt med så det är liksom ingen match. I morse hade jag utsläpp. Var i stallet medan Snaps var hos frissan... Jag släppte ut 6 hästar och mockade två boxar och under tiden försvann vår lurviga lilla nallebjörn och blev den lilla spinkiga taxen igen. Men han är söt ändå och han verkar stålsätta sig mot kylan. Nu sitter han ute på trappan i 3 graders värme sen två timmar tillbaka. I går kväll fick jag lyfta in honom efter 5 tim på trappen. Han ville i alla fall vara ute.
Jossan är på dans, Bosse i Atlanta, Jessica i Linköping och Jacob vid köksbordet. Hej o hå!
Har varit på Högvreten och ridit. Red Peter idag...det är faktiskt en häst...:-)
Det gick inge vidare, men så är det, man kan inte lyckas jämt. Och inte kan jag skylla på förkylning eller ngt heller för den har faktiskt i princip försvunnit. Tack Amimox! Men vi hade roligt och trevligt. Fikade, snackade och skrattade efteråt. Det är sköönt!
Skit... Slit...
Nu ska jag snart ut till Tara med Lotta. Vi ska mocka ur boxen, den börjar bli så hög så vi måste ha stege för att klättra in. Ska försöka få till lite mindre bädd och se till så det blir fräschare.
men kul har vi! och om inte Tara rullar sig så...kan Lotta!
Sen ska damen tömköras i höstsolen. Det blir bra! Har inte blivit av på nästan två veckor nu eftersom vi inte kan göra det ensamma och både Lotta och jag har varit på resande fot.
in från hagen Fölet och Noppe fick vara kvar. "Fölet" Tiger Lilly är Taras föl , men har hunnit bli 2 1/2 år redan. Det är skäcken alltså.
Armlängdsavstånd :-)
Vackert!
Tiger och Kummin, stallkatterna! Värsta polarna! Så söööta!
Vinter var välkommen....fast mörkret kan hoppa och fara!
Nu är det kväll och övervåningen låter av alla ljud. Jacobs dator, kollar på film? Jossan med tre kompisar...jaa, de lever som 14-åriga tjejer gör!
Men sent på natten kom vi fram till Florence och dagen därpå började vi rundturen bland 8 vin gårdar och 1 olivoljefabrik på tre dagar med BKWine. Kan rekommenderas! Det var otroligt omväxlande och vingårdar i alla storlekar med vinmakare som var lika entusisastiska och poetiska och levde för sin uppgift allihop. Första besöket hos Jarko, en finsk! vinodlare- Candialle, som bla hade gjort vinet Ciclope, uppkallat efter hans hund som blev enögd pga att hon fick en pinne i ögat när hon sprang på vinfälten under skördetid. Bussen gick sönder, bromsoljan läckte ut, så vi fick skjuts till nästa gård- Villa Cafaggio av Jarko och hans fru och vänner.
Uppgiven busschaufför, Rosario. Men de fixade en ny buss och med lagom storlek för att trixa oss fram till alla gårdar och byar som ofelbart låg högt upp på ett berg och med en smal slingrig väg dit.
Lunchbordet på Villa Cafaggio, very scenic, men först en promenad bland tillverkningsattiraljerna:
Tankarna Tunnorna Sen var det provning under måltiden med glasen som stod på namnprydda underlägg så man visste vad man drack. Det var väldigt gott och trevligt!
äkta antipasto Annika och Lena, Stockholmstjejer.
Sen for vi till Där fick vi faktiskt se vindruvor skördas, med maskin och vin tappas ur tankarna. På alla andra gårdar var skörden redan färdig dagen eller veckan innan så vi fick bara se rena hallar med vin i olika stadier av mognad.
Skördetröskan Druvorna före dess framfart o efter.
full fart ur tanken, nästa anhalt tunnan. men före det såg de ut så här.
Första natten tillbringade i Siena, men natten var mörk så inga bilder blev tagna, men vi åt en lätt middag på Piazza del Campo med utsikt ut över torget och "kapplöpningsbanan".
Dag två inleddes på Tenute Silvio Nardi, dvs Silvio Nardis gård. Där prpvade vi viner och åt lite ost samt lyssnade på en enusiastisk vinmakare.
Denna dags lunch åt vi hos en härlig farbror som gjort vin hela sitt liv och som började dagen med "en röd latte utan skum" på byns café. Dvs ett glas äkta Brunellovin, men det kunde han inte förmå sig att säga redan före nio på morgonen. Han hade vinet som sitt liv, sin poesi, sin doktor och sin passion. Hans fru lagade vår lunch- 23 personer- och en av sönerna presenterade vinet vi drack.
gården, Farbror Sassetti och vår guide Åsa, svenska men boende i Florens sen 7 år tillbaka. Åsa var utbildad vinspecialist och vädligt kunnig¨på såväl viner som italienska. Det var hon som hade satt ihop hela programmet. Hon hade åkt runt på sin lilla Motorino-skoter och träffat alla på de olika vingårdarna och lagt upp dagsprogrammen.
Sista gården och provningen för dagen var på Fattoria dei Barbi i Montalcino. En stor och fin gård, men opersonlig trots att en kvinna hade inrett allt så det var blommor och pyssel vid varenda tunna. Men guiden var vädligt opersonlig och trist så på den gården handlade ingen av oss ngt vin. Jag höö dessutom på att hosta ihjäl mig...
Vi sov i Montepulciano hos en ilsken dam och busschauffören hade stora problem att ta bussen till hotellet pga smala och slingriga gränder. På morgonen vägrade han så vi fick promenera ner till parkering nr 7. Biltrafik var i princip förbjuden i byn och under torget mitt i byn låg en stor vinkällare så för tunga fordon fick inte köra där pga rasrisk. Men vackert var det!
Dagens första provning på Fattoria Innocenti i Montefollonico. En äldre proffessore som varit både lärare, filosof och vinmakare i sitt liv. Han bjöd på sitt vin på en underbar terass och alla handlade vi mkt vin!
Vittorio Innocenti Utsikten Vinproffsen
Sista vingården vi besökte hette Acienda Agricola Poliziano. En energisk och bestämd tjej, Marguerita tog hand om oss, guidade, fixade lunch, gav oss vin och såg till att våra vinlådor vi samlat på oss blev ompaketerade och fraktade till Köpenhamn. Sen ska Dan se till att vi får lådorna hem till Sverige och förhoppningsvis till oss själva. Men det återstår att se :-)
Nu tog batteriet i kameran slut och laddaren var hemma.
Sista dagen i Florence gick vi en liten promenad efter guidebokens förslag, mamma och jag och tittade på gamla hus, kyrkor och katedraler. Samt shoppade en massa sjalar på Nuevo Market.
På söndagsnatten kom vi hem till Arlanda, som tur var, för planet var egentligen fullbokat. Jacob hämtade oss och vi duckade i säng.
Jag ska inte tråka er med hur det är i min kropp...men jag tror inte ni vill byta. Ska bara ge några exempel så kan ni tänka er resten. Reflexgrönt-gult som kommer inifrån, hosta som aldrig tar slut, astma, nästäppa, småfrysningar blandat med svettattacker.
Okej, det räcker?! Ja, nu har jag träffat Dr och fått penicillin så jag hoppas det går över snabbt!
I morgon är det dags för en ny resa nämligen. Lilla mamma och jag ska åka till Toscana på vinresa. Besöka en massa vingårdar, smaka på viner, samt kolla in en olivoljetillverkare. Vi ska äta en radda italienska långluncher på vingårdarna och röra oss i trakterna av Florens och Siena. Det ska bli såå mysigt! Tack pappa!
Istallet idag undrade Tara vad som hände. Plötsligt hade hon ett UFO efter sig hela tiden ute på de mörka fälten. Det följde efter henne var hon än gick. Blänkte till, hon studsade ner i diket, plötsligt var det på andra sidan, satt oavbrutet och plirade henne i ögonvrån. Jag red med pannlampa! Say no more! Det kommer att ta en stund att få en avslappnad häst med detta. ;-)
Här hemma tror Snaps att det är UFON i hela huset. Han som aldrig skäller inomhus står och smågrufsar hela tiden...varför? Jo för Jacob och Obbe spelar golf på wii. Det blir ett väldigt speciellt vinande eller konstigt ljud när man slår iväg bollen, det kan han inte placera och måste försvara oss mot.
Upp vid 7, bil till jobbet, nästan inga köer...det ovanliga var att Bosse åkte med. Vi är bägge förkylda efter helgens äventyr i Estland med firman. Liksom nästan 10 till av kollegorna...vet inte om det var för mkt bastu, kall öl och bad i Bottenviken, inte för att jag badade förstås. Jag säger bara en sak! Medelhavet!
Diverse fix och jobb med löner, kontoutdrag och annat pappersfix. Konstigt att jag tycker att det här petandet med papper är kul. För det tycker jag faktiskt. Fast jag saknar Barnakuten ibland. Måste ringa Lena och kolla om de behöver ngn hjälp.
Hemåt vid 17. Stallet nästa. Bosse skulle iväg och handla, ringde Lotta som var precis vid Galoppen, hon tvärvände och kom och hämtade mig. Några mysiga timmar bland djur och stalltjejer...40+ :-) allehanda historier om maskar, ormar och fårlöss grasserade så till slut skrek vi SLUTA allihop! Vad mycket äckligt det finns! Lotta och jag red ut tillsammans, hon på Mackan och jag på Tara. Det blev kolsvart ganska omedelbart, v iskrittade bara på vägar och en lerväg där hästarna halkade emellanåt. Men det var mysigt och skönt där i mörkret. Tara var ju inte riden på 1,5 vecka men var lugn och fin, vi jobbade i skritten och hon blev riktigt frustig och mjuk.
Nu har jag ätit god mat som Jossan lagat. Hon är numer vår onsdagskock! Idag var det falukorv med risotto med russin i. Hon är ju dessutom så innovativ!
Räkningar har betalats, ovanligt lite, men vi saknade den dyraste bensinfakturan så det blir väl lite till nån dag om den dyker upp, eller påminnelsen...
Då var det bara hundpromenad och lite Stig Larsson kvar innan man får sova igen. Jacob drog iväg till Tegel, det är ju onsdag! Men han hade precis varit på hockeyträning och hade inte förat så det kanske blir lugnt.
